Fint mottagande för Jenny Tunedals Dröm, baby, dröm

Jenny Tunedal är aktuell med sin sjätte diktsamling Dröm, baby, dröm. Boken har fått stor uppmärksamhet och ett fint mottagande. Jenny Tunedal debuterade 2003 Hejdade, hejdade sken. Hennes senaste diktsamling var Rosor skador som nominerades till Augustpriset 2017.

Dröm baby, dröm handlar om kärleken, döden och längtan. Språket, molnen, husdjuren. Den oändliga barndomen. En människa som inte kan sluta sörja: Vad är det hon sörjer, egentligen? Alla de dödas död eller bara den egna oförmågan att leva? En orättvis värld eller en gammal barndom? En förälder eller en omöjlig kärlek? Vad ska hon göra med all sorg? Gå i terapi?

Sagt om boken

"Sorg, kärlek och ett slags vinande ensamhet – men också vänskap, konst, djur och solidaritet – har präglat Tunedals fem tidigare diktsamlingar. Men aldrig har hon varit så rasande som här. Dikten härbärgerar nu alla sinnesstämningar, från det ljusaste till det kompakta gravmörkret. Bitterhet och hämndbegär får finnas. Det är både fult och vackert. Mycket enkelt och extremt komplicerat. Som litteratur är det fruktansvärt bra." Anna Hallberg, Dagens Nyheter

"Dröm, baby, dröm är en sorgeskildring kokad på lika delar gott humör och småputtrig ångest – sårig och snårig och alldeles underbar." Amanda Svensson, Expressen

"När Tunedal gestaltar sprickan mellan det oskrivna före och erfarenhetens benämnda efter skapar hon en elegi över både livet och språket där orden, synkront, både förvillar och syresätter tanken. Det tröstar djupt och oroar." Hedvig Ljungar, Svenska Dagbladet

Foto: Sara Mac Key

"Den främsta nyckeln till att allt sitter så bra är Tunedals språk. Det är liksom nött, slitet, och kommer till mig som en räcka upprepningar, verkliga eller inbillade. Plötsligt får jag syn på det språk som vi tar till när vi, instängda i sorgen nästan inte hittar orden." Karin Nykvist, Sydsvenskan

"Tunedals diktsamlingar samspelar med varandra, och liksom den förra, Rosor skador, är Dröm, baby, dröm rik på innehåll, idéer och uppslag. Den spretar, men hålls ihop av sin konsekvent genomförda och kritiskt underbyggda analys av ett samhälles splittring. Det är poesi som anklagelseakt." Björn Kohlström, Bernur

"... i Dröm, baby, dröm avlöses klaustrofobin av ett insisterande på de vägar som historien inte tog och på en vilja att fortsätta drömma, trots allt. Det är en bok med vinylknaster mellan raderna och en kometsvans av samplingar som följeslagare. (...) Jag kan bara kapitulera inför detta poetiska drömarbete ur det sargade folkhemmet." Joni Hyvönen, Aftonbladet

Foto: Sara Mac Key

"I Tunedals elegiska diktande har både världen och jaget blivit fattigt – men denna fattigdom är rik på kärlek, värme och en stor portion tillförsikt." Sinziana Ravini, Göteborgs-Posten

"Tunedals röst är en av de starkaste, hennes Dröm, baby, dröm är tempo och koncentration, den har en hetta som gör att språket blir som fysikens plasma, ett nytt tillstånd. Kraftspolen är en sorg som inte låter sig lindras, kanske den som rann upp i samlingen Rosor skador för fem år sedan, om en mor som dör. Det är ett språk som likställer sig med de blixtsnabba associationerna, med alla intrycken, med det jag tänker och samtidigt med det jag hör och är. Det är fullt läsbart men vådligt som en berg-och-dalbana." Jan-Olov Nyström, Norrbottens-Kuriren

"Tolkningarna avlöser varandra och vid snart nog varje omläsning av dikterna uppenbarar sig nya detaljer. Detta är ju förvisso i sig ett av de tydligaste tecknen på litterär kvalitet, något det här finns bestående gott om." Kristian Fredén, Barometern