Om Industriminnen:

"Oro vid nollpunkten. Lyssnande minnesvård. Jag blir plötsligt fruktansvärt rädd att också denna poesi ska försvinna. Att rävens uppfordrande öga ska vändas bort." Amelie Björck, Göteborgs-Posten

"Birgitta Lillpers röst är unik i svensk poesi. Jag kan inte annat än förundras över språket, bilderna, rytmen, det poetiska temperament som gör hennes glesbygdshörn av verkligheten så fängslande – och uppfordrande. Gränsen mellan det falska och äkta är knivskarp." Leif Eriksson, Eskilstuna-Kuriren

"Birgitta Lillpers diktkonst kan karaktäriseras som en sorts omsorg. Omsorg om ord, omsorg om känslor, omsorg om landskap och minnen. (...) Den vemodigt iakttagna verkligheten förhöjs genom Lillpers originella språk och en märkligt lysande väv tar form och bildar en vacker analogi till omslagets vita duk med dess omsorgsfullt broderade blommor och fingerfärdighetskrävande hålsöm." Eva Ström, Sydsvenska Dagbladet

"Spring inte med, säger hennes dikt. Finn din takt, ditt sätt. Hennes motstånd har radikala undertoner. Dikten kan nog verka försiktig, men den vänder sig öppet mot makten. Det är ett motstånd mot maktens formuleringsrätt om våra liv som blir allt djärvare hos henne med åren." Marie Lundström, Kulturnytt SR

"Undergången kan bli svällande övermäktigt vacker, men Lillpers går inte i den fällan, hon väntar bara tålmodigt tills det slutar brinna. Hon skriver dikt som man kan lita på och slita på länge och det kommer alltid att trilla ut olika betydelser ur den. Det är stort. Det är bra." Magnus Dahlérus, Upsala Nya Tidning

"Birgitta Lillpers Industriminnen är en diktsamling av högsta halt, skriven med "hårdaste sinne för skönhet", för att använda författarens egna ord." Lena S. Karlsson, Dala-Demokraten

"Det här är grymt rolig poesi som till och med pensionärerna på hemmet skulle vrålälska om nån kom på tanken att läsa den för dem. Det är också poesi att sticka i händerna på såväl uttråkade trettonåriga emosar och gubbarna på bruket som på samtidssmarta språkmaterialister." Aase Berg, Smålandsposten

"I Lillpers dikter finns en fräschör och rikedom som överväldigar." Anders Rosesund, Borlänge Tidning

"Hon värnar friheten att stå utanför, att vända sig bort, och med ryggen mot allt samtida uppdateringsskval odlar hon en långsamhet och eftertanke som tycks vuxen ur de djupa dalaskogar där hon har sina rötter. (...) här finns en kärv musikalitet som suger fast läsaren, en vardaglig mystik som ger lång efterklang." Ann Lingebrandt, Norrköpings Tidningar

"Min upplevelse av Lillpers poesi kan bara äga rum i dikten, utanför dem finns ingenting. Trots att det är en poesi som mer än någon annan uppehåller sig vid minne måste det erfaras i ett nu. På det sättet är Lillpers skrivande det mest uppfordrande jag vet. Det säger att det bara är i dikten som världen blir synlig." Athena Farrokhzad, Aftonbladet

"Lillpers skriver både finstilt och våldsamt, vackert och brutalt, inte sällan om vartannat i en och samma dikt. Jag tycker hemskt mycket om den sidan av hennes poesi. Därför att jag litar på den. (...) Industriminnen är en bok som skulle kunna ersätta hyllmeter av romaner. (...) Dikterna tjafsar inte. De krumbuktar ibland, någon gång tappar jag tråden, men det gör ingenting; jag förstår på något kroppsligt intuitivt vis att det måste stå exakt som det står. Som läsare måste jag böja mig. Det är en underkastelse jag går med på." Anna Hallberg, Dagens Nyheter

"Inte många skulle kunna skriva en dikt om temperaturregleringen i Folkets hus så att det samtidigt blir en essä om tillvaron. Men Birgitta Lillpers kan (...) Utan att förlora åskådligheten förmår hon gestalta det mångskiktade i varje ögonblick av tillvaron, från konkreta sinnesintryck till diffusa aningar och drömmar. Hennes dikter finns till för att man skall ta dem med sig. De hjälper en att se, och att känna, både i det välbekanta och det obekanta. (...) Vad som håller ihop det till synes disparata materialet är Birgitta Lillpers omisskännliga livshållning och diktarröst." Michel Ekman, Svenska Dagbladet

"Som alla Birgitta Lillpers böcker är även denna både en stor språklig upplevelse och en läsning som tar tag i mina tankar om vad som är mitt livs lyftning och innehåll. (...) Den som läser ska göra det som man lyssnar till musik, flera gånger om, och följa texten med den egna mumlande rösten. Det är inte svårt, det handlar om att vara öppen." Arne Johnsson, Nerikes Allehanda

"Lillpers väjer inte för den verklighet som gör saker svårare. Det finns en bitsk vrede i hennes dikter över misslyckanden och likgiltigheter, nollpunkter i relationer; sveket som ger besvikelse och sedan sorg som en brandfilt av andnöd; skamkänslor som liknar skräp som uppkommer när man klipper i sammet. (...) Ur detta utgår en stark tröst. Man känner igen det som är mänskligt. Det är en stimulerande bok från magen upp till hjärnan." Carl Magnus Hedefalk, Värmlands Folkblad

"Industriminnen, en stor och angelägen satsning, är en bok som erkänner och ger sig hän åt denna dubbla blick. Nödvändig poesi, så långt man kan se." Martin Berqvist, VLT

"Det är alltid lika omtumlande och fascinerande att läsa Birgitta Lillpers, så också nu." Gefle Dagblad, Kristian Lundberg

"Både som prosaist och poet är Birgitta Lillpers en av Sveriges mest egensinniga och originella författare. (...) Hennes språk är en fröjd för det metriskt receptiva örat (...) Konstnärligt är Lillpers ett under av svårutförd kombination, nämligen mellan ett lätt ålderdomligt idiom och en modernitetskänsla på litet avstånd. Hon har koll, men snett från den daländska avkroken. (...) Birgitta Lillpers är i all kärvhet och vrånghet en av landets få författare värda namnet." Jan Karlsson, Sundsvalls Tidning