"Äntligen!, vill jag utropa, men det vore missvisande för jag har inte gått och väntat på något. Jag visste inte att jag längtade efter Tessa Hadley förrän jag fick ”Syskonen” i min hand.

Den är mitt första och hittills enda - resterande titlar är karameller som jag förnöjt går och sparar på - möte med Hadley, men ett mycket kärt sådant. När jag skriver detta har snart en månad gått sedan jag läste ”Syskonen”, och fortfarande tänker jag på den någon gång varje dag. Inte på dess detaljer - även om Hadley har hököga för sådana - utan snarare på dess stämning."

Therese Eriksson, Svenska Dagbladet

"Syskonen är en roman som verkar med små gester och underliggande spänningar, som lika ofta finns i den omgivande naturen som i romanfigurerna. Det är mer Tjechov än Norén, om ni förstår vad jag menar."

Annina Rabe, Expressen

"Upptakten är så klassisk engelsk, så full av förväntan och så förledande trivsam när de fyra medelålders syskonen anländer till den gamla prästgården, ett efter ett, att man drar sig till minnes tidig läsfrossa med Fem-böckerna, eller Agatha Christies lantliga idyller, frånsett att Hadley skriver så mycket bättre. Med den pregnanta och nyansrika stilen påminner hon förstås mycket mer om den lyhörda Alice Munro."

Eva Ström, Sydsvenskan

"Med [Syskonen] introduceras ett nytt och jordnära författarskap för svenska läsare. Mer blodfullt levande litterära gestalter än de barn, tonåringar och vuxna som Hadley sätter i spel får man leta efter."

Inger Dahlman, Norrbottens-Kuriren

"Jag blir faktiskt så förtjust i Syskonen att jag omedelbart beställer tre andra romaner av Hadley, som jag också plöjer."

Anneli Dufva, Kulturnytt P1

"Hadley är en epiker av det gamla, goda slaget. Det handlar alltså om genuin och hederlig berättarkonst av yppersta märke, baserad på djup förtrogenhet med den mänskliga naturen. Till detta kommer en effektiv dialog där hon skickligt blandar kallprat, strunt, viktiga sanningar, skvaller, skämt och djupsinnigheter."

Dan Sjögren, Dala-Demokraten