"Nätterna på Winterfeldtplatz bärs fram av en intensiv dialog som påminner om tv-seriernas dramaturgi (där finns kanske nya möjligheter för även den här romanen), vilket också medför att romanen är svår att lägga ifrån sig. Det är i detta ständigt pågående samtal som personerna i det lilla vänskapskollektivet blir levande (...) och när jag lagt ifrån mig romanen förvånas jag av hur de fortfarande cirklar i mitt medvetande – främmande men ändå nära. Trots att Elin Boardy förlägger sin roman drygt 90 år tillbaka i tiden är frågorna om sexualitet, intolerans och våld mot avvikande fortfarande märkbart aktuella." /Kaj Schueler, Svenska Dagbladet

"Det är livsbejakande, men inte glättigt. Boardy har skrivit en HBT-roman, om en plats och tid när friheten att leva ut sin identitet var större än tidigare, och i många fall även större än senare. En roman om kärlek, ja, men i högre grad faktiskt om vänskap. (...) Det är så skickligt gjort av Boardy att man då och då glömmer bort att denna roman utkommer nästan hundra år senare än den tid då den utspelas. (...) Hennes Hedvig blir både en relaterbar angelägenhet för oss i nutiden och en typisk representant för sin tid." /Björn Kohlström, Bernur

"Fint persongalleri och bra dialog." /Ida Stiller, Upsala Nya Tidning

"Här är det lite grann som att befinna sig någonstans i utkanten av legendariska musikalen Cabaret, byggd på Christopher Isherwoods Farväl till Berlin. Det ljuva farliga nöjeslivet, skuggat av framväxande nazism (...) Tidsandan är både hetsig och oroande. Den närmast mytiska atmosfären bär upp Elin Boardys roman. Fokus ligger på personen Hedvig men även på sexualiteten. Och inte minst på sexualupplysning. Den sexuella revolutionen inleddes långt före 1960-talet, påminner Elin Boardy. (...) Förutom uppfräschad kunskap ger Nätterna på Winterfeldtplatz ett kvinnoporträtt som är befriande annorlunda." /Bodil Juggas, Dala-Demokraten

"Det är som en film med Gösta Ekman den äldre, Greta Garbo och Zarah Leander. I bakgrunden hörs ljuden från krogar, ölhallar och kabarelokaler. Längtan efter kärlek, drömmen alla människor bär. Stämningarna i romanen erinrar också om Hans Falladas succéroman, Hur ska det gå för Pinnebergs? (...) Fallada och Elin Boardy, rör sig lika suveränt och hemtamt då de skildrar gatulivet, stämningarna, tankarna och skeendena. (...) Historiens vingslag susar genom boksidorna. Frihetslängtan är temat och Berlin scenen där det riktiga vuxenlivet tar emot Hedvig. Den här romanen önskar man att så många som möjligt ska läsa, den känns som ett måste för att något bättre förstå det som verkligen hände." /Ragnhild Oxhagen, Ölandsbladet

"Men det är inte de sociala och politiska motsättningarna som utgör den huvudsakliga tematiken i boken, det är i stället hur relationernas väv mellan människor utvecklas och dynamiskt förändras. (...) Så blir Nätterna på Winterfeldtplatz en nästan förledande lättsam litterär gestaltning av hur det är att vara ung, sökande och sugen på häftiga upplevelser." /Christian Swalander, Alba

"Det finns ett starkt hbtq-stråk som går genom hela romanen. Men den sexuella friheten är bara en av alla friheter som Hedvig insuper. I ett större perspektiv är det ett slags andens frihet som hon upptäcker, en värld utan tak där det går att växa fritt. (...) Det är en berättelse om en oskuldsfullhet som går förlorad, både hos vår unga hjältinna och i den värld som hon erövrar. (...) Elin Boardy påminner som författare om Marie Hermanson, som även hon kan skriva ambitiöst upplagd skönlitteratur som inte skäms för underhållningsvärdet. (...) För egen del dröjer jag mig gärna kvar i denna värld och Elin Boardy är ett fint resesällskap i tidsmaskinen." /Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad

"Nätterna på Winterfeldtplatz är en bok jag, utan att ha vetat om det, längtat efter att läsa. Dialogen är stark och den säger något. Det här är en roman som är svår att lägga ifrån sig." /Ida Stiller, Norrländska Socialdemokraten

"Miljöbeskrivningarna är trovärdiga, liksom människoskildringarna. Boken är en välskriven och inkännande skildring om den mänskliga frihetens skörhet." /Rickard Lindholm, BTJ-häftet