"Det är till synes ledigt nedtecknade dikter som präglas av en reflekterande blick utåt, antingen på den värld som var eller den som är. Poesin är också relationell, Harding uppehåller sig hela tiden vid det mellanmänskliga och det skapar en känsla av otidsenlig ­humanism (...) Tonen i diktsamlingen är, oavsett vilken tematik som behandlas, finstämd. (...) Det skapar en öppenhet i poesin som bjuder in läsaren. (...) Hursomhelst är det fint." /Saga Wallander, Göteborgs-Posten

"Det väsentliga är dikternas inneboende kraft och skönhet i sig, det är det som bryter fram och gör boken till en av de mera gripande diktsamlingarna på länge.” /Arne Johnsson, Örnen och Kråkan

"Det är utmärkande för Hardings poetiska handlag att han sömlöst kan väva in socialrealistiska observationer i det lyriska flödet (...) Det handlar om minnet som sviker, kroppsliga krämpor och hela tiden en medvetenhet om att leva i skuggan av döden. Här framträder Harding med ett för honom ovanligt avskalat språk. Och diktsamlingens verkliga styrka ligger i hög grad i dess nakna uppriktighet." /Clemens Altgård, Skånska Dagbladet

"Gunnar Harding har dansat fram i jazztakt genom livet och med drygt tjugo diktsamlingar bakom sig är han en vördad nestor och älskansvärd förgrundsgestalt bland svenska lyriker. Nu kommer han med en ny diktsamling och det är en stor litterär händelse. I Minnen från glömskans städer skriver Harding vackert, klarsynt, vardagsnära och vemodigt om minnen och glömska, om det förgångna som nyss var ett ivrigt blossande nu och om de dagar som återstår i livet." /Lena Torndahl, Gotlands Tidningar

"Sammantaget är det enkelt vackra, lätt vemodiga dikter. Harding berättar med klar ton och skärpa om den sista perioden i livet. Han visar en diktare som har kvar att ge. Det är mycket bra." /Magnus Dahlerus, BTJ-häftet