Gunilla Jonsson

Frilansjournalist sedan 1999. Har medarbetat i de flesta typer av tidningar. Skriver helst porträtt, resereportage och det som har med livet och arbetslivet att göra.

Född i Eskilstuna 1950 men från 8-årsåldern uppvuxen hos morföräldrarna i Västernorrland. Fick med vissa förbehåll fri tillgång till morfars bokhyllor från 10-årsåldern. Där fanns Alistair McLeans Kanonerna på Navarone, de djärva Angeliqueböckerna, verk av Ivar Lo-Johansson och Vilhelm Moberg. Här grundlades intresset för ord och dess betydelser. Ett tidigt minne är inledningen till en roman, där bokens Jag ser en sykomor från sitt sovrumsfönster. Innehållet i boken, titel och författare är som bortblåst men sykomoren är fastetsad i minnet.

Åratals korsordslösande, korrekturläsning och läsning av främst romaner har gett rätt skarpa ögon för synonymer och ords valörer, korrektur-, syftnings- och meningsbyggnadsfel. Klagar ibland direkt till förlaget på uselt korrekturlästa böcker.

Autodidakt, förutom en termin på Poppius journalistskolas dagspresskurs. Började journalistbanan sent, som korrekturläsare och reporter på TCO-tidningen och senare redaktör för dåvarande AmuGruppens (nu Lernia) koncerntidning Sesam. Har också arbetat på Journalistförbundet i många år och jobbat kortare perioder som bland annat läkarsekreterare, sjukvårdsbiträde, nattportier, städerska, undersköterska, godisförsäljare på Göta Lejon och handläggare på Försäkringskassan.

Bor med Bosse, reporter på tidningen Vi bilägare, vid Riddarfjärden på Kungsholmen, Stockholm. Tre vuxna bonusbarn. Kusin till medförfattaren Qia. Gillar att flytta, är medlem i en orientmattförening, köper bröd och gamla glas på kyrkobasarer och loppisar. Läser hellre noveller och Antikvärlden än deckare. Löser sedan snart 20 år regelbundet Dagens Nyheters dubbelkryss med två väninnor.

Bland favoritböckerna: Havet, havet av Iris Murdoch, Hohaj av Elisabeth Rynell, Illusionisten av John Fowles, Ett hus åt Mr Biswas av V S Naipaul.