Tage Danielsson

Tage Ivar Roland Danielsson, född 5 februari 1928 i Linköping, död 13 oktober 1985 i Stockholm, var en svensk författare, poet, manusförfattare, filmregissör, skådespelare och komiker.

Som barn tillbringade Danielsson mycket tid i Linköpings Folkets Park, där hans mamma Elsa jobbade i kiosken och dit pappa Ivar körde buss. Från åtta års ålder till dess han tog studenten, hjälpte han till med städning samt godis- och biljettförsäljning. Här fick han också sin första kontakt med teater, då det spelades allt från revyer till seriösare dramer med dåtidens stora skådespelare.

Inspirerade av detta spelade barnen själva teater på ett område kallat Lektorshagen. Danielsson själv ansågs dock för blyg och fick till en början ägna sig åt att hala ridån och skriva programblad till föreställningarna. Han hade dock lätt för sig i skolan och hans föräldrar övertalades av Tages lärare att låta sonen läsa vidare på läroverket. Det var ett beslut som föräldrarna knappast ångrade då Tage 1948 tog studenten med toppbetyg i allt utom idrott.

Efter studentexamen från Katedralskolan i Linköping skrevs Danielsson år 1949 in vid Uppsala universitet. Han engagerade sig i Östgöta nations spex och satte bland annat upp spexet Gustav Hasa eller Glid i natt eller I fara i Mora tillsammans med Hatte Furuhagen. Tage Danielsson blev senare också medlem i Juvenalorden där en mycket speciell humor odlas, vilken kännetecknas av kvickhet, lärdom och travesti på kulturarvet. Östgöta nations pub har fått namnet Tages Källare efter Tage Danielsson.

Efter studietiden började Danielsson arbeta på Sveriges Radio, där han 1954 sände sitt första program vid namn Andersson i nedan, ett slags radiokåseri där en person på månen pratade med en man på jorden. År 1959 blev han Radions underhållningschef och var mannen bakom grundandet av programmet Sommar, som än idag sänds varje sommar. Han kom under radioåren i kontakt med Hans Alfredson och dessa två herrar är mer kända som Hasseåtage, en duo som totalt kom att dominera svensk underhållning under 1960- och 1970-talen. Deras samarbete blev grunden till AB Svenska Ord.

Tillsammans gjorde Hans Alfredsson och Tage Danielsson många revyer, till exempel Gula Hund 1964 och Svea Hund 1976, filmer som till exempel Att angöra en brygga 1965 och Picassos äventyr 1978 samt revylustsspelet Fröken Fleggmans mustasch 1982, som blev deras sista gemensamma produktion.

Samtidigt med samarbetet med Hans Alfredson gjorde Tage Danielsson flera böcker och filmer på egen hand, bland dessa kan nämnas böckerna Sagor för barn över 18 år 1964 och Tage Danielssons Postilla 1965, filmerna Mannen som slutade röka 1972 och Ronja Rövardotter 1984 samt musikalen Animalen 1979 med musik av Lars Johan Werle. Mest känd är nog Tage för Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, ursprungligen en av berättelserna i Sagor för barn över 18 år. Varje julafton visas den i TV, animerad av Per Åhlin, en illustratör som ofta samarbetade med både Hasse och Tage. Nämnas bör även Herkules Jonssons storverk, julkalendern i TV 1969.

Danielssons humor kan beskrivas som tidsmedveten och satirisk.

En kort tid efter att Danielsson medverkat vid humanistdygnet i Linköping 1985 avled han sviterna av malignt melanom. Han är begravd på Lidingö kyrkogård.

Danielsson var i grunden klassisk socialdemokrat, men under 1970-talet, kom en efter hand allt starkare kritik mot socialdemokratin som Danielsson såg som maktfullkomlig och svikande sina ideal från 1930- och 40-talen. Hans besvikelse blev än starkare när IB-affären offentliggjordes. Från mitten av 1970-talet började han publicera dagsverser (tankar från roten) i den syndikalistiska tidskriften Arbetaren. Med sin ironiska underfundighet drev han med det mesta i sin samtid, inte minst kärnkraft och just IB-affären. Dessa tankar gavs sedermera ut i bokform. Den av de texter som kanske mest förknippas med hans namn är Monologen om sannolikheten, med anledning av kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979 och den "försumbara" sannolikhet att det skulle kunna hända igen. I folkomröstningen 1980, om den svenska kärnkraftens eventuella utbyggnad, stödde han följaktligen linje 3 (avveckling).

Under slutet av sitt liv blev Danielssons samhällsengagemang allt större. Han höll ett uppmärksammat tal vid FN-dagen 1982. Han skrev en femsidig betraktelse om tillståndet i Sverige vid namn "Mordet på Solidariteten" som Aftonbladet publicerade hösten 1984.

Hans Alfredson anställdes på Radiotjänst den 1 april 1956. Redan den dagen, narrarnas dag, kan han alltså ha mött Tage Danielsson, vilket ju vore lämpligt. Men när Danielsson var gäst i Här är ditt liv 1981 gav Alfredson denna mer "fabulösa" berättelse om första gången de två möttes:

På den tiden Hasse var redaktör för studentkårstidningen Lundagård i Lund och Tage vice ordförande i Uppsala studentkår var det sammankallat ett möte för svenska studenttidskrifter på Hotell Gillet (det gamla, vid Fyristorg). Hasse berättade om när han först såg Tage, som "hade ett hov kring sig" vart han än gick. Hasse var vid den tiden intresserad av modern jazz och hade köpt en lågbrättad flat hatt, en sådan som bars av de unga jazzfantasterna. Den hade han lämnat i Gillets obevakade garderob, och nu var den borta när Hasse skulle iväg. I det samma kom Tage ner till garderoben med sitt entourage. Han hade på sig en löjlig virkad basker över sitt yviga röda hår.

Medan Hasse Alfredson svor över "dessa Uppsalabor som stjäl som korpar", sa den rätt mycket längre Tage Danielsson:

Sörj ej mer, du puttifnasker,
här får du min gamla basker.

Därefter svingade han över sin huvudbonad till Hasse Alfredson. En stor vänskap var född...

Priser och utmärkelser
Karl Gerhards Hederspris 1968 (tills. med Hans Alfredson)
Gustaf Fröding-stipendiet 1969
Evert Taube-stipendiet 1972 (tills. med Hans Alfredson)
Magnoliapriset 1976 (tills. med Hans Alfredson)
Filosofie hedersdoktor vid Linköpings universitet 1980
Litteris et Artibus 1981