José Saramago

José Saramago (1922-2010) föddes i den portugisiska byn Azinhaga tio mil norr om Lissabon. Hans familj var lantarbetare, själv arbetade han bland annat som verkstadsarbetare och socialarbetare innan han blev anställd på ett förlag och senare medarbetare vid ett flertal portugisiska tidningar bl.a. som biträdande chefredaktör på Diário de Notícias. 1969 anslöt sig Saramago till kommunistpartiet och 1975 var han tvungen att lämna sin tjänst på Diário de Notícias p.g.a. den politiska situationen. Efter detta livnärde han sig som översättare i ca fem år och har alltsedan 80-talets litterära framgångar verkat som fri författare.
Vid 25 års ålder gav han ut sin första roman. Tjugo år senare tog han upp sitt skrivande igen. Han publicerade en diktsamling och kom därefter att ägna sig alltmer åt att författa: lyrik, dramatik, essäer och framför allt romaner. Böcker som publicerats på svenska är Baltasar och Blimunda, 1988 (övers. Marianne Eyre), Historien om Lissabons belägring, 1991 (övers. Marianne Eyre), Evangeliet enligt Jesus Kristus, 1993 (övers. Hans Berggren), Blindheten, 1997 (övers. Hans Berggren), Alla namnen, 1998 (övers. Hans Berggren), Sagan om den okända ön, 1999 och Året då Ricardo Reis dog, 1999.
Autodidakt, ateist och kommunist; en språkets virtuos och en magisk berättartalang som leker med högt och lågt, burleskeri och svart humor - en stark författarröst som vill skildra makt och underkastelse och ifrågasätta hela vår historieskrivning och därmed grundvalen för vår existens. Av många anklagades han för hädelse när Evangeliet enligt Jesus Kristus kom ut i Portugal 1991. Det är en djärv omtolkning av de bibliska evangelierna där Gud, i Saramagos version, spelar rollen av en maktfullkomlig cyniker. Portugals kulturminister lade till och med in sitt veto när boken skulle nomineras till ett nyinstiftat litteraturpris inom EG.
1991 besökte José Saramago Sverige och Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg med anledning av publiceringen av Historien om Lissabons belägring. Han var även i Stockholm 1997 i samband med Blindheten.
Efter flera år som favorit i förhandstipsen till nobelpriset vann Saramago priset 1998. Juryns motivering löd: "...som med liknelser burna av fantasi, medkänsla och ironi ständigt på nytt gör en undflyende verklighet gripbar."