Anna Sjöstedts resestipendium till Linn Spross

Linn Spross tilldelas Anna Sjöstedts resestipendium av Svenska Akademien. Stipendiet instiftades 2006 och innebär en fri vistelse i Akademiens lägenhet i Berlin under en månad samt ett bidrag på 30 000 kronor.

Linn Spross är doktor i ekonomi men lämnade forskarvärlden för att arbeta inom hemtjänsten och utbilda sig till sjuksköterska. Hon debuterade 2013 med Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet och efter att ha utkommit med debutromanen funderade hon mycket på hur hon skulle kunna bli en bättre författare. Hennes andra roman Vård, skola och omsorg utkom i augusti 2021.

Om Vård, skola och omsorg

Julia är på rymmen från universitetsvärlden och dess plågoandar. Hon har hivat ut sin doktorstitel genom fönstret och i stället funnit en trygg hamn dels i studierna till sjuksköterska, dels inom hemtjänsten, även om där lurar faror i form av smittsamma virus och arbetsuppgifter bågnande av ansvar. Hennes uppdrag blir att försöka mota döden i grind, få brukarna att klara av att leva lite till. Hemma finns dessutom hennes barn. Detta underverk som fick födas, trots allt.

Vård, skola och omsorg är en självhjälpsbok för sorgsna akademiker, vilsna vårdarbetare, nyblivna mammor eller vem som helst.

Sagt om boken

"Smart, vass, mänsklig, ömsint, Vård, skola och omsorg är en guldklimp, delvis för all bjussig kunskap, men framför allt för att Linn Spross levererar fyndiga iakttagelser om allt från mammarollen till det kapitalistiska systemet. (...) och efter svartmålande coronarapportering är det befriande att läsa en så fin och nyansrik skildring av hemtjänsten." Jenny Lindh, M-magasin

"Det är intressant, vackert, bitvis sorgligt – och djupt berörande." Amanda Svensson, Expressen

"... en pricksäker, lite kåserande prosa som blandar vardagens trivialiteter med de stora existentiella frågorna. (...) Det är kort sagt välskriven feelgood: en krönikeartad prosa med existentiell krydda. (...) Spross har gjort en Ivar Lo." Rasmus Landström, Dagens ETC

"Spross löder ändå ihop romankapitlen med den energiska, både skitarga, självironiska och självhävdande jagrösten. Julias svada kan påminna om en ståuppkomikers när hon beskriver den vaksamma och skvallriga gruppdynamiken mellan de anställda på institutionen, skoningslösheten på ett 'Högre seminarium', eller det gravida jagets hejdlösa förlossningsrädslefantasier." Pia Bergström, Aftonbladet